Guldhelg <3
Klarblå himmel och strålande sol gjorde, att det faktum att jag var tvungen att vara i Mjölby 08 på min sovmorgonsdag, ändå inte kändes särskilt jobbigt. Hann med tre möten redan innan lunch, följt av chilikyckling i skolan, planering av sjuornas svenska och ett bra löneamtal! :) Var kvar på jobbet eftersom jag skulle möta upp Sara och TT i stan sedan och hade jag åkt hem emellan hade jag nog somnat på soffan..;) Hann få en hel del gjort, produktiv fredag minsann!
Tog nöjd tåget till L och helgkänslan infann sig. Hämtade ut biobiljetter i automaten och skrattade nästan högt för mig själv när rutan "Ändra om någon i sällskapet i pensionär" kom upp. Ångrar att jag inte hann få fram mobilen och ta kort på meddelandet, haha. Blev mat och prat på Steves och sedan "Shoo bre". Jag älskade ju boken och tycker att filmen var bra, men en del var ändrat och det var ett lite annat fokus så den kunde ha varit betydligt bättre. Synd att inte utnyttja den underbart bra boken mer till att göra en ungdomsklassiker. Det här blev lite platt fall, jämfört med boken, men jag tyckte ändå den var bra och sevärd.
Idag har jag en hemma-lördag, så jävla (ursäkta svordomen ;) ) skönt! Har gjort lite GI-cheesecake och ska snart se ett avnitt av Elsas välrd i tv3play. Sedan får vi se :)
Känns som det har varit mycket diskussion om arbetstid och läraryrket på sistone, på olika sätt. Självklart ska man inte behöva brinna så mycket för sitt yrke att varken lön eller arbetstid spelar roll, då är något snett, och kanske är det snett just nu, eftersom så få unga verkar vilja bli lärare?! Men att brinna lite tror jag är ofrånkomligt om man vill bli en bra lärare. Önskar ibland att man kunde bjuda på små glimtar ur en lärarvardag till dem som eventuellt fundrar på läraryrket. Glädjen i att se någon lyckas, att höra den under tre år tysta eleven i gruppen ivrigt argumentera för sin sak, att se någon av de tuffaste i klassen beröras och visa en medkänsla som inte alla vuxna är kapabla till, att nå fram till någon som man trodde att man hade tappat, att ha gamla elever som hör av sig för att berätta hur mycket man betydde osv. osv. Skulle de se glimtar av det så skulle valet inte längre vara så svårt.
Mitt moment den här helgen var att logga in på facebook och hitta ett meddelande från en kille i nian som bara ville berätta att han tycker att mina lektioner är toppen och att jag är den bästa läraren.
Ja, då blir man tårögd och varm i hjärtat. Sådana saker kan man leva på resten av terminen.
"Happiness is a journey, not a destination"
<3
